Eleverna och internet 2015

En studie av svenska skolelevers internetvanor

Inledning

Rapporten ”Eleverna och internet” ges ut av IIS och bygger på den årliga undersökningen ”Svenskarna och internet”. Kapitlet som handlar om pedagogers användning bygger på en enkät genomförd inom ramen för IIS skolsatsning Webbstjärnan. De pedagoger som tillfrågats om sin användning av digitala resurser ingick i Webbstjärnan under våren 2015.

Syftet med den här rapporten är att presentera hur elever i alla åldrar använder internet i skolan och på fritiden. Vi vill också visa hur pedagoger ser på användningen av digitala verktyg som ett pedagogiskt verktyg och vilka effekter de upplever att användningen har på arbetet tillsammans med eleverna. Vi har även kompletterat med statistik från Statens medieråd och deras årliga undersökning ”Ungar och medier 2015” som presenterar siffror från 2014.

I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmen Lgr 11 står det att skolans uppdrag är att:

”överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan ska förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.”

Även i gymnasieskolans ”Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011” finns skrivningar kopplade till kunskaper som ger en bild av att skolan ska ha ett varierat arbete med hjälp av internet och andra digitala verktyg. Det är lätt att läsa dessa skrivningar som att det finns krav på att pedagogerna bör använda internet och internetrelaterade tjänster. En annan del som finns i både grundskolans och gymnasieskolans uppdrag är att förmedla kunskaper kring internet, IT och digital kompetens.

Resultat

Utgångspunkten för den här rapporten är att ta reda på hur elever beskriver sin internetanvändning i vardagen och i skolan, vad internet används till och hur.

Internet och internetanvändning är numera en självklar del av svenska skolelevers vardag och skolgång. Det är ett av de tydligaste resultaten i årets rapport.

I läroplanen finns uttalade mål om att varje elev efter genomgången grundskola ska kunna ”använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden” samt ”använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande”.

I rapporten finns frågor som rör hur eleverna upplever att skolan arbetar med internet samt hur ofta de brukar prata om frågor som rör källkritik i skolan. Med hjälp av statistik från Statens medieråd kan vi också visa hur eleverna hanterar motstridig information som de tar del av på internet, och det är uppenbart att de yngre eleverna har få redskap för att kunna förhålla sig kritiska till motstridiga uppgifter som de tar del av på internet.

Vår statistik visar att eleverna främst använder internet som ett redskap för att söka fakta och information till skolarbetet, medan den privata användningen är fokuserad på kommunikation och att konsumera musik och filmklipp. Mobilen är den enhet som eleverna främst använder för att koppla upp sig mot internet.

När vi frågar eleverna om de brukar prata om att hantera internet, säkerhet och källor i skolan syns det tydligt att dessa samtal inte förs i skolvardagen i någon större utsträckning. För att elever ska bli medvetna användare och kritiskt kunna värdera och hantera internet krävs kunskaper och samtal. Skolan är en plats där alla elever går och därför bör de också få grundläggande kunskaper där.

Slutsatser

Naturligtvis bör skolan och skolans verktyg spegla de verktyg som eleverna använder och ser som naturliga. I elevernas vardag är internet en självklar del i synnerhet för att kommunicera och ta del av medier av olika slag, allt från musik till videoklipp. Den användning som är skolrelaterad fortsätter att handla om att söka efter information, kontrollera fakta och söka efter ords betydelse. Internet är i skolan ett uppslagsverk, inte ett verktyg för kommunikation eller för skapande. Trots att pedagoger som använder internet för att skapa skolarbete uppger att de upplever att deras elevers kommunikativa förmågor växer när de använder internet som ett verktyg för att publicera skolarbete.

Liksom tidigare år är de elever som börjar skolan aktiva och relativt vana internetanvändare som har tillgång till uppkopplade prylar från hemmet. Tillgången till verktyg finns men vem ska hjälpa eleverna att utveckla de kunskaper som krävs för att de ska bli medvetna internetanvändare som kritiskt kan värdera den information som de tar del av? En tydlig slutsats som kan dras är att det är ganska sent i skolan som eleverna lär sig flera strategier för att hantera motstridig information och samtal kring hur de ska värdera information som de tar del av på nätet är något som endast sker någon gång ibland, medan användandet av internet sker mer och mer dagligen även bland de yngre eleverna.

Slutsatsen från förra årets rapport att elever i den svenska skolan lämnas till att på fritiden och med hjälp av föräldrar och kamrater lära sig hantera och utveckla kunskaper om internet tycks fortfarande vara sann. Eleverna lär sig framför allt att hantera internet genom ett flitigt vardagsanvändande av mobila enheter.

En majoritet av eleverna upplever att de är delaktiga i informationssamhället. En ökad användning, medveten och integrerad som en del av skolans arbete, skulle leda till att fler elever kände sig både kunnigare och mer delaktiga i informationssamhället. Här har skolan en viktig roll att spela.

Vi ser också att eleverna i hög utsträckning använder mobiler för att koppla upp sig på internet regelbundet, men det är oklart om och hur mobilen används för skolarbete.

Det framgår tydligt att pedagoger som aktivt använder digitala resurser främst gör det för pedagogisk planering och administration och i mindre omfattning för undervisning. En annan tydlig trend är att digitala resurser främst används som ett komplement till andra resurser i undervisningen.

När de pedagoger som ingått i vår enkät ska ange hur ett arbete med digitala resurser tas emot av elever och föräldrar är bilden mycket positiv och de uppger också att ett arbete med digitala resurser stärker dem i deras yrkesprofession.

Kristina Alexanderson, chef Internet i skolan, IIS
Stockholm, september 2015

0
kommentarer
Permalänk
Nästa: Bakgrund