Eleverna och internet 2015

En studie av svenska skolelevers internetvanor

3. Attityder och delaktighet

Internet är viktigt för elever i alla stadier och med ökad användning och ålder blir det allt viktigare. Redan bland eleverna i mellanstadiet uppger 68 procent att internet är viktigt eller mycket viktigt, på högstadiet är det 81 procent som uppger samma sak och på gymnasiet 86 procent.

0
kommentarer
Permalänk
Nästa: De som känner sig mer delaktiga, delar de med sig mera?

Internets betydelse för elever

I grundskolan anser nu 62 procent av eleverna att internet är viktigt eller mycket viktigt för studierna, vilket är en ökning jämfört med 2014 då motsvarande siffra var 52 procent. Även om det över åren har varierat hur viktigt internet är i privatlivet så är det tydligt att det 2015 är viktigare än någonsin, inte minst bland mellan- och högstadieeleverna. 77 procent upplever nu att internet är viktigt eller mycket viktigt för dem utanför skolan.

När eleverna blir äldre ökar betydelsen av internet. Åtta av tio gymnasieelever (80%) upplever att internet är viktigt eller mycket viktigt för deras studier. Jämfört med 2014 har internets betydelse i vardagslivet utanför skolan ökat från 79 procent till 86 procent 2015. Internet är alltså väldigt viktigt för gymnasieeleverna.

Permalänk

Eleverna upplever sig som kunniga

Elever i alla åldrar upplever sig som kunniga i användandet av datorer. Med ökad ålder så ökar också elevernas känsla av kunskap. Åtta av tio mellanstadieelever upplever sig som kunniga, och med tanke på att det i alla svenska hushåll finns en dator kan man tänka sig att kunskapen hänger ihop med användningen. På högstadiet är det nästan var nionde elev som upplever sig som ganska eller mycket kunnig. På gymnasiet är det 89 procent av eleverna som upplever sig som kunniga i användandet av datorer.

Permalänk

Vilka aktiviteter tycker 9-12 åringarna att de är bra på?

Utifrån Medierådets rapport ”Ungar och medier 2015” kan vi se hur elever värderar sina kunskaper i förhållande till olika aktiviteter som de gör på nätet. Med ökad ålder och användning tycks elevernas kunskaper bli bättre. Många av de yngre barnen tycks dock inte använda internet till alla de aktiviteter som äldre elever använder datorer och internet till.

Generellt kan man konstatera att elever upplever att de är bra på saker som de gör. En majoritet av eleverna på mellanstadiet upplever att de är bra på att skicka mejl (64%), hitta information (68%), förstå information (61%), skydda personliga uppgifter (62%) samt använda datorn för att göra filmklipp (55%).

Det som mellanstadieeleverna upplever att de är mindre bra på är att ändra säkerhetsinställningar i webbläsaren (22%), hela 48 procent av dem har aldrig gjort det. Och av de som har försökt är det cirka 30 procent som inte upplever sig som särskilt bra på det.

En annan färdighet som man kan fundera kring är att det endast är hälften av eleverna på mellanstadiet som kan använda en dator för att göra om bilder. I grundskolans centrala innehåll för ämnet bild i årskurs 4-6 ingår ”fotografering och filmande samt redigering i datorprogram”. Alltså kan man tycka att elever i grundskolan borde ha de kunskaper som krävs för att redigera bilder i datorn.

Permalänk

Källkritik och värdering av motstridig information

Genom Medierådets rapport ”Ungar och medier 2015” har vi fått data som ger en bild av elevernas kunskaper och förståelse för hur de hanterar två webbplatser som säger motstridiga saker. Detta ger oss en bild av hur elever i olika åldrar hanterar källkritiska utmaningar.

Det är 30 procent av eleverna på mellanstadiet som uppger att de inte bryr sig om de får motstridiga uppgifter från två olika sajter. Bland högstadieeleverna är det 38 procent som uppger att de inte bryr sig. Bland de tillfrågade högstadieeleverna är det alltså var tredje elev som säger att de inte bryr sig om det finns motstridig information. Frågan man kan ställa sig är om det innebär att eleverna inte bryr sig om att vara källkritiska, eller om det är så att de inte upplever att de behöver vara källkritiska eftersom de ofta möter motstridig information på internet.

Av eleverna på mellanstadiet är det 34 procent som svarar att de inte vet om de bryr sig om att två webbplatser säger olika saker, och genomgående på hur eleverna uppger att de hanterar situationer likt denna är det en stor grupp på mellanstadiet som uppger att de inte vet. En tänkbar förklaring är ju det faktum att 30 procent av eleverna på mellanstadiet inte använder internet i något större utsträckning som en del av skolarbetet. Vi ser också att endast var tredje elev uppger att de har mycket bra eller bra kunskaper för att avgöra om information på nätet är sann eller falsk, se diagram 3.4.

Det är mindre vanligt att eleverna hanterar motstridig information genom att välja att tro lite på båda sajterna. Bland mellanstadieeleverna är det 15 procent av eleverna som säger att de oftast eller alltid tror lite på båda, bland högstadieeleverna är det 16 procent som uppger det och på gymnasiet är det 15 procent som säger att de oftast eller alltid väljer att tro lite på båda. Samtidigt är det var fjärde mellanstadieelev som ibland väljer den strategin, var tredje högstadieelev (33%) och bland gymnasieeleverna är det ungefär lika vanligt (30%).

Elever använder olika strategier för att värdera information som de hittar och upplever som motstridig. En av de vanligare är att försöka hitta mer information, 28 procent av mellanstadieeleverna och 58 procent av högstadieeleverna väljer den strategin ofta eller alltid. Även gymnasieelever söker ofta eller alltid efter mer information när de stöter på olika fakta på olika webbplatser. Man kan dock fråga sig hur de sedan värderar de övriga källorna, för även om flera källor säger samma sak betyder det ju inte att den fakta som finns där är korrekt.

Andra strategier är att fråga vuxna, vilket är vanligare bland yngre elever, eller att fråga kompisar.

I svaren kan man ana att de yngre elevernas ”vet ej” beror på bristande kunskaper i källkritik och här har skolan en viktig roll att fylla i att ge även yngre barn grundläggande kunskaper i att värdera och hantera information som de tar del av på nätet. Källkritik är en kunskap som även elever på mellanstadiet behöver utveckla och det är en viktig uppgift för skolan.

I förhållande till påståendet ”jag brukar bara hämta min information från en enda källa” uppger fyra av tio mellanstadieelever att de sällan eller aldrig gör det. Dessa siffror ökar med elevernas ålder, sex av tio högstadie- och gymnasieelever säger att de sällan eller aldrig väljer att använda information från en enda källa, vilket är ett tecken på att många av de äldre eleverna väljer att försöka hitta flera källor som stärker den fakta som de vill använda.

Permalänk

Delaktighet

Cirka 70 procent av eleverna i grundskolan känner sig helt eller till stor del delaktiga i informationssamhället. Det är en ökning jämfört med tidigare år. Några tänkbara förklaringar är att de ”smarta” enheterna gör att eleverna har stor tillgång till internet, att de ser internet som en naturlig del och att de bidrar med eget innehåll.

Över tiden ser man att gymnasieeleverna känner sig mer och mer delaktiga och det kan tänkas bero på deras regelbundna användning av internet och att internet är viktigt och betydelsefull för dem både i deras studie- och vardagsliv.

Elever har över lag en positiv attityd till internet. Det syns genom att känslan av delaktighet ökar från tidigare år. Hela 71 procent av mellan- och högstadieeleverna tycker att de är helt eller till stor del delaktiga i informationssamhället, på gymnasiet är motsvarande siffra 80 procent. I grundskolan märks en rejäl ökning av känslan av delaktighet jämfört med tidigare år, från 56 procent 2014 till 71 procent 2015.

Permalänk

Samtal med vuxna viktiga

Skolans roll i arbetet med att göra eleverna delaktiga är viktig, det visar om inte annat det faktum att elever som har pratat i skolan om hur man skyddar sig mot mobbning på nätet i högre utsträckning känner sig delaktiga.

De elever som har pratat om hur man kan skydda sig mot mobbning på nätet känner sig alltså mer delaktiga i informationssamhället, och ju oftare eleverna har talat om detta desto delaktigare känner de sig.

Känslan av delaktighet ökar även om man har pratat om källkritik i skolan. Eleverna känner sig mer delaktiga ju oftare de har talat om detta. Alltså tycks kunskap och ett arbete kring internet med eleverna påverka deras sätt att se på sig själva som delaktiga eller inte delaktiga i informationssamhället.

Eftersom elever som har arbetat med hur de ska hantera mobbning på nätet och pratat om källkritik i skolan känner sig mer delaktiga är det en rimlig hypotes att samtal med vuxna och jämnåriga om internet påverkar elevers känsla av delaktighet. Skolan har här en viktig funktion att fylla genom att ge eleverna kunskap och medvetenhet.

Bland elever i grundskoleåldern är det ungefär hälften som regelbundet pratar med en vuxen om saker de sett eller gjort på internet. Om vuxna både i och utanför skolan förde fler samtal med elever kring det som de gör på nätet skulle det kanske leda till att ännu fler kände sig delaktiga i informationssamhället.

Permalänk