Eleverna och internet 2015

En studie av svenska skolelevers internetvanor

Majoriteten av förskolebarnen är internetanvändare

Mer än sex av tio barn (67%) som kommer till förskolan, när de är 2 år, är internetanvändare. Och sju av åtta 6-åringar som börjar i förskoleklass (86%) är internetanvändare. Internet blir alltså en naturlig del tidigt i svenska förskolebarns vardag. Bland förskolebarnen används internet främst via surfplattor, drygt hälften av alla 2-åringar (58%) använder surfplattor. När barnen är 6 år och börjar förskoleklass är det drygt sju av tio som använder surfplattor. Redan i förskolan finns det barn som får en egen mobil, det är inte vanligt men 5 procent av föräldrarna uppger att deras 3-åring har en egen mobil.

Även om det endast är ett fåtal av förskolebarnen som har en egen mobiltelefon är det nästan hälften av alla förskolebarn som använder internet i mobilen, så många som en fjärdedel gör det varje vecka. Då barnen inte har egna mobiler får man förmoda att det är föräldrarnas mobiltelefoner de använder för att koppla upp sig.

Permalänk

Förskolebarnen tittar främst på TV och video

Förskolebarnen använder främst internet för att titta på TV och video. Enligt föräldrarna är det 61 procent av 2-åringarna som tittar på TV eller video via internet varje vecka. Med ökad ålder stiger andelen till runt 70 procent av 4-6 åringarna.

Många förskolebarn använder internet för att spela spel. En fjärdedel av
2-åringarna spelar spel online varje vecka. Med ökad ålder så ökar också spelandet bland barnen och det är drygt 60 procent av 5-6 åringarna som spelar onlinespel varje vecka.

Att bli en deltagare på nätet sker också tidigt. Redan i 2-årsåldern är det 10 procent av barnen som skapar eget innehåll via internet. Bland 6-åringarna är det var fjärde barn (27%) som skapar eget innehåll via internet.

Barnen som kommer till skolan är alltså redan vana internetanvändare. De spelar online, de skapar innehåll via nätet och majoriteten av dem har använt internet i flera år.

Permalänk

På lågstadiet får många en egen mobil

När barnen börjar i skolan får många en egen mobiltelefon. Ungefär hälften av 8-åringarna har en egen mobil och använder internet i mobilen. När eleverna blir äldre ökar andelen som har en egen mobil och i 10-årsåldern har nästan nio av tio (87%) en egen mobil.

Det vanligaste verktyget bland de yngsta eleverna är surfplattan, som nio av tio (91%) 7-åringar använder. Under åren på lågstadiet flyttar eleverna över sin användning av internet till mobilen. Nästan tre fjärdedelar av alla 9-åringar använder internet i mobilen.

Omkring 90 procent av lågstadiebarnen använder enligt föräldrarna internet varje vecka. Men det finns alltså fortfarande barn i lågstadieåldern som enbart använder internet någon gång ibland.

Permalänk

I lågstadieåldern blir eleverna allt aktivare

I takt med att eleverna blir äldre blir de också mer aktiva internetanvändare. De vanligaste aktiviteterna som majoriteten av 7-10 åringarna gör på internet varje vecka är att titta på TV och video samt att spela spel. Allra aktivast är 9-åringarna, bland dem är det 84-85 procent som gör dessa aktiviteter minst en gång i veckan.

Permalänk

Grundskoleeleverna har tillgång till både internet och utrustning hemma

Alla elever i grundskolan har internet hemma, majoriteten har även möjlighet att koppla upp sig via ett trådlöst nätverk. I stort sett alla elever i grundskolans senare år (mellanstadiet och uppåt) har tillgång till en egen mobiltelefon.

Eleverna som går i grundskolan har alltså både tillgång till internet och utrustning som gör det möjligt att koppla upp sig. Det är något vanligare att flickor har en egen surfplatta, medan pojkar i större utsträckning än flickorna har en egen dator. 51 procent av flickorna som går i mellan- eller högstadiet har en egen surfplatta, medan endast 41 procent av pojkarna har en egen surfplatta. Sju av tio flickor på mellan- och högstadiet har en egen dator, medan åtta av tio pojkar i samma ålder har en egen dator.

Permalänk

Alla gymnasieelever har en egen mobil och internet hemma

Bland eleverna på gymnasiet har alla en egen mobil och internet hemma. De flesta kan även koppla upp sig via wifi. Nio av tio gymnasieelever har en egen dator och i stort sett är det inga skillnader mellan pojkar och flickors tillgång till en egen dator.

Användandet av surfplattor ökar stadigt. Men inte i någon åldersgrupp använder ens hälften surfplattan dagligen, det är ett tecken på att surfplattan ännu inte har blivit det självklara valet för de unga internetanvändarna att koppla upp sig på.

Tillgången till enheter för att koppla upp sig på internet ökar med elevernas ålder, det är endast surfplattor som eleverna i grundskolan har högre tillgång till jämfört med eleverna på gymnasiet.

Surfplattan används främst av yngre elever och det är också naturligt då verktyget är mer användarvänligt och enklare att hantera.

Vi kan konstatera att eleverna i den svenska skolan är väl rustade för att kunna använda internet och att de är flitiga internetanvändare.

Permalänk

Tillgång till smarta mobiler

Tittar man på utvecklingen av elevernas tillgång till smarta mobiler syns det att tillgången till en smartmobil är mycket vanlig i alla åldersgrupper. Bland eleverna på mellanstadiet har nio av tio en smartmobil, så ser det även ut på högstadiet och bland eleverna på gymnasiet har alla en smartmobil. Så gott som alla ungdomar, 11-19 år, har alltså en egen smartmobil 2015. Därmed är det inte längre möjligt att fråga i vilken omfattning elever kopplar upp sig. De är ständigt uppkopplade! Och det blir mer och mer vanligt att de kopplar upp sig via mobila enheter.

Permalänk

Elevernas innehav av egen dator och surfplatta

Så gott som alla elever bor numera i hushåll där det finns minst en dator. Följande avsnitt handlar om ifall eleverna har en dator eller surfplatta som de har som sin egen.

Permalänk

Egen dator

I år syns en tydlig trend bland alla elever, nämligen att tillgången till en egen dator minskar i alla åldersgrupper. Nedgången är störst bland de yngre eleverna och i grundskolan (mellan- och högstadiet) är det färre flickor än pojkar som har tillgång till en egen dator.

Det är tydligt att bland flickor i mellanstadieåldern har det skett en tillbakagång i innehavet av datorer från 2013 då åtta av tio flickor (79%) hade en egen dator till att sex av tio (59%) har en egen dator 2015.

Under samma tid har pojkars innehav av datorer gått lite fram och tillbaka, 2013 hade fler flickor än pojkar tillgång till en egen dator, då endast sju av tio pojkar (73%) hade en egen dator 2013. 2014 var det fler pojkar än flickor som hade en egen dator, över 80 procent jämfört med 60 procent bland flickorna i samma ålder. 2015 ser vi att pojkarnas innehav av datorer fortsätter samma trend som bland flickor, men att innehavet bland pojkar på mellanstadiet är större än bland flickor.

Trenden syns även bland högstadieeleverna. Från 2013 har tillgången till en egen dator bland flickorna minskat från 82 procent till 74 procent 2015, nu är det alltså tre av fyra flickor som har en egen dator. Bland pojkarna märks också en tillbakagång, nu är det 88 procent av dem som har en egen dator.

På gymnasiet är tillgången till datorer ungefär lika stor bland pojkar och flickor, cirka 90 procent av eleverna på gymnasiet har en egen dator.

Permalänk

Egen surfplatta

Surfplattor ses ofta som ett enklare alternativ till att investera i datorer i skolan. Dessa siffror handlar dock om elevernas privata innehav.

2014 var det lika stor andel pojkar som flickor på mellanstadiet, cirka 60 procent, som hade en egen surfplatta. 2015 är det fortfarande samma andel pojkar som har en egen surfplatta, medan flickornas andel har minskat till 52 procent.

På högstadiet har andelen flickor som har en egen surfplatta ökat rejält det senaste året, från 34 procent 2014 till 61 procent 2015. Pojkarnas andel har också ökat, från 39 procent till 44 procent.

På gymnasiet är det inte lika vanligt att man har en surfplatta. Inte ens en tredjedel av gymnasieeleverna har en egen surfplatta.

Det tycks finnas en trend att flickor på högstadiet i högre utsträckning har en surfplatta än en egen dator, medan det är tvärtom för pojkar i samma ålder. Surfplattor och datorer skapar dock olika förutsättningar för elevernas möjligheter att få kunskap om hur IT och internet fungerar. Surfplattorna är enheter som är byggda för att vara användarvänliga och främja konsumtion, medan en traditionell dator ger användaren fler möjligheter för användande av internet.

Det är viktigt att både flickor och pojkar ges samma möjlighet att få kunskap om hur IT och tekniken kring internet fungerar. Vilket verktyg eleverna använder för att koppla upp sig kan spela en stor roll för vilka kunskaper de får.

Permalänk

Användning av surfplatta

Användning av surfplattor är vanligare bland yngre elever, men vi ser även en trend som pekar på att den används mer och mer bland de äldre eleverna. Tre av fyra högstadieelever använder surfplattor, men det är fortfarande endast drygt hälften av gymnasieeleverna som använder surfplattor.

Permalänk

Användning av internet

Liksom tidigare år ser vi att med ökad ålder ökar användningen av internet. Och användandet av internet är något som pågår i vardagen, oavsett om eleverna är hemma, på väg eller i skolan. Det är också tydligt att internet finns med eleverna i mobilen och mobilt både hemma och på andra platser där de kopplar de upp sig.

Alla elever i grundskolan använder internet, främst hemma, och så ser det också ut för elever som går på gymnasiet.

I stort sett alla elever (98%) som går i grundskolan använder internet i skolan för skolarbete, medan endast 68 procent av flickorna och 82 procent av pojkarna använder internet i skolan till annat än skolarbete.

Permalänk

Lärarnas användning och tillgång

I undersökningen ”Svenskarna och internet 2015” deltog cirka 300 personer som har ett yrke med anknytning till skolan, till exempel lärare, barnskötare, utbildare eller rektor. För att ge en bild av hur digitala lärare och skolpersonal är generellt kommer här en jämförelse mellan hur lärare använder internet privat jämfört med hur hela befolkningen (12 år och uppåt) använder internet.

Lärare har tillgång till en egen dator i lika hög grad som gemene man (81%) och det är även lika vanligt att de har en smartmobil som befolkningen i stort.

Det är dock betydligt vanligare att de har en egen surfplatta. Hela två av tre lärare har en egen surfplatta, bland övriga befolkningen är det bara drygt hälften som har en egen surfplatta. Det är även vanligare att lärarnas barn använder surfplatta än att gemene mans barn gör det.

Det är vanligare att lärare någon gång läser e-böcker över internet och de använder även e-post mer frekvent än folk överlag, 73 procent av lärarna gör det dagligen jämfört med 66 procent av hela befolkningen.

Lärare läser bloggar i något högre utsträckning än övriga, det är däremot mindre vanligt att de läser och skriver på microbloggar som Twitter.

Föga förvånande söker lärare information relaterat till skolarbete i mycket högre grad än övriga befolkningen, 57 procent respektive 30 procent. De använder internet för att slå upp ords betydelse eller stavning i lika hög grad som folk över lag. Lärarnas barn söker däremot information och fakta på internet i högre grad än andra barn i samma ålder.

Det är vanligare att lärare söker information om resor samt köper biljetter till resor via internet. De använder även internet för kultur, litteratur och vetenskap mer än andra och söker efter medicinsk information i högre grad än övriga befolkningen.

Lärare tittar på playtjänster i högre grad än övriga (75% jämfört med 66%) men de använder Spotify och Netflix i lägre grad än befolkningen som helhet.

Permalänk